Inom den etablerade vinindustrin krossas vindruvor i en krossningsmaskin, och i enlighet med mer traditionella metoder kan krossningen också förekomma med hjälp av att man trampar på druvorna. Trampning sker fortfarande på mindre anläggningar.
Man avlägsnar stjälkarna från druvorna under pressningen, och när man framställer vitt vin är det angeläget att även borttaga druvornas skal. För att röda druvor inte ska leda till vitt vin måste man ta bort skalen. För att ta bort till exempel vildjäst, bakterier och andra oönskade mikroorganismer ska svaveloxid tillsättas till saften. Den must som blivit i detta skeendet samlas sedan upp i jästankar i rostfritt stål, cement, trätunnor alternativt ekfat.
Det är mycket hos metoderna inom den etablerade vinindustrin som i olika former har likheter med hemmabryggning av vin. Och den som är intresserad av att brygga eget vin har möjlighet att experimenter in i det oändliga. Den som vill ta vinframställningen till en ny nivå bör till exempel passa på att plocka bär under sommaren samt hösten. Bären torkas och förvaras svalt och mörkt till dess de ska användas till vinsatser. Som tur är krävs ingen krossningsmaskin, eller man behöver inte använda fötterna heller för den delen. Att krossa bär, frukter eller motsvarande går enastående med en potatisstöt.
En väsentlig del av vinframställningen är helt klart vattnet. För att inte det färdiga vinet ska påverkas är det relevant att vattnet är ordentligt rent och utan bismaker eller att det inte har några föroreningar. Det finns en bra metod som innebär att rena vattnet med hjälp av aktivt kol. Aktivt kol finns i tre olika former. Antingen som pulverkol, granulerat kol alternativt som högtryckspressat format kol. Oftast har den sistnämnda varianten formen av små stavar. Reningsförmågan beror på vilket kol som används, porstruktur samt kolets area i kvadratmeter per gram.
De två vanligaste reningsmetoderna är att sila vätskan via granulerat aktivt kol eller att nyttja pulverkol för att slamma upp vätskan. Det bästa är att reningen sker i rumstemperatur och man bör helst undvika rening i kyla då det i värsta fall inte funkar alls.
Till vinframställning hemma behövs en brygghink på ca 30 liter med ett vattenlås som ska sitta i gummispunnet på hinklocket. En för liten hink ger nämligen inte plats åt skummet som kan bildas under de första dagarna av jäsningen. I en mindre hink kommer mäsken åka ut genom hinkens vattenlås under jäsning.
I efterträdande fas av processen krävs ytterligare en större hink – en s.k. jäshink. Den blir aktuell när det är dags för omtappning av vinet. Med hjälp av en sughävert tappas vinet över från ena hinken till den andra. Det krävs dessutom en oechslemätare som används åt att dosera sockerhalten i musten. Till den behövs ett mätglas stort tillräckligt att oechslemätaren får plats däri. Vanligtvis brukar 100 ml vara en tillräcklig storlek.
Det brukar vara mer än socker som ger utslag på flytvikten vilket beror på att frukter består av skilda mängder extraktämnen. Det genererar givetvis olika utfall, vilket man tvingas ha med i kalkylerna.
För att ta ett prov med oechslemätaren så mäter man upp ca tre deciliter vin i ett litermått. Fyll upp mätglaset till 100 ml och sänk sedan ner oechslemätaren för att därefter läsa av värdet. Det är viktigt att föra in mätuppgiften i en bryggjournal för att optimalt följa processen. Det första provet utförs alltid innan jäst har tillsatts. Ta ett smakprov och låt vinet rulla runt i munnen noga för att uppfatta smaken. Häll därefter tillbaka vinet från måttet i hinken.
Därefter får vinet vara i jäskärlet i ca 2-4 veckor beroende på jäst, sockerhalt m.m. När jäsningen är klar bör man tappa om vinet och filtrera på nytt.