Enligt EU:s definitioner får vin enbart kallas vin om det framställs på pressade vindruvor. Men det är beteckningar som är föreliggande inom den etablerade massindustrin av vin. Faktum är att man kan ägna sig åt i grunden samma förlopp men använda sig av andra bär som inte är vindruvor, och vi kallar det ändå vin. Förutom vinframställning på allehanda bär är det dessutom vanligt förekommande att man brygger vin på olika frukter alternativt juicekoncentrat av varierande slag.

Vinframställning hemma är en spännande arbetsgång att följa. I fall då man inte brygger utifrån en färdig vinsats så har man möjlighet att välja vilka bär alternativt frukter som vinet ska bestå av. Under sommaren och hösten är det alldeles utmärkt att plocka bär åt en kommande egengjord vinsats. Låt bären förvaras i kyla och mörker till dess det är dags.

Viktigt i det initiala skedet av bryggning är att se till att ha hygienisk utrustning och även fräscht vatten. Orenheter, föroreningar eller annat i vattnet innebär bismaker och kan i värsta fall förstöra vinet helt å hållet. Det är för den skull en bra idé att använda aktivt kol för att förädla vattnet som ska användas till bryggningen.

Aktivt kol förekommer i formerna pulverkol, granulerat kol eller högtryckspressat format kol. Vilken rengöringsförmåga det blir beror helt på kolets kvalitet, dess yta i kvadratmeter per gram samt porstruktur. Effektivt är att filtrera vattnet via granulerat aktivt kol eller att använda pulverkol för att slamma upp det. Låt reningen ske i rumsvärme.

För att komma igång med själva bryggningen när planering och rengöring är färdigt, så behövs en brygghink på ungefär 30 liter. Den måste ha ett vattenlås som ska vara placerat vid gummit på hinklocket. Det brukar blidas skum under jäsningen de första dagarna och är hinken för liten så kommer mäsk pysa via vattenlåset.

Senare i processen när den så kallade förjäsningen är färdig så ska vinet tappas om. Då krävs en större jäshink. För att hälla över vinet från ena hinken till den andra så är det nödvändigt med en sughävert. En annan oerhört betydelsefull del av utrustningen är en oechslemätare som är till åt att dosera sockerhalten i musten. Även ett mätglas är nödvändigt som är stort nog att oechslemätaren ryms. En lagom storlek på mätglaset brukar vara 100 ml.

Det är inte alltid enbart sockerhalten som ger utslag på flytvikten. Beroende på vilka bär eller frukter som används så påverkar dess annorlunda mängder extraktämnen utslaget. Det är relevant att ha det i åtanke under bryggningens gång.

Mellan varven är det nödvändigt att ta prover av vinet. Det bästa är att mäta upp ca tre deciliter vin i ett litermått. Ta mätglaset till hjälp och fyll upp 100 ml och sänk därefter ned oechslemätaren för att därpå läsa av värdet. Glöm inte bort att registrera alla data och helst föra en noga och precis bryggjournal. Det är viktigt att följa utvecklingen av processen för att inte i slutändan bli överraskad. Ta således givetvis även smakprov och låt vinet smakas av länge i munnen.

I slutskedet av processen får vinet stå i jäskärlet i drygt 2-4 veckor, vilket beror på vilken jäst som används, sockerhalt m.m. Tappa om vinet och filtrera på nytt när jäsningen är färdig.