För bästa möjliga resultat vid tillverkning av vin är det centralt att frukterna som används behandlas på rätt vis. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som verkligen rekommenderas för att få bättre koll. Den är fullproppad med goda råd och tips. Författaren har flera års erfarenhet av vinframställning och redogör utförligt och detaljerat hur man bör gå till väga.

I vinframställningen ska man göra skillnad på annorlunda sorters bär, och olika sorters frukter. Varje specifikt bär eller frukt kräver nämligen sin unika bearbetning.

Hårda och saftiga frukter som päron, pumpa och äpple måste sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att även stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och liknande kan man införskaffa en äppeldelare som fungerar perfekt för att dela äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna mycket med fruktrester och jäsningen som krävs är omkring 3-4 dygn.

Erlandsen tar så klart också upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är viktigt att sortera undan blad och också dåliga stjälkar från bären. Därpå ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna eller en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.

Kärnor från till exempel körsbär och plommon kan man när man silat samla in för att producera Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på drygt 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.

Fastän rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går därför naturligtvis att göra gott vin på rabarber. Men man ska tänka på att rabarber enbart ska användas för vinframställning i maj samt juni. Ifall rabarberna är för gamla alternativt träiga kan vinet få en besk smak som ej är önskvärd. För att undvika att vinet ska bli ljusrött ska stjälkar skollas med kokande vatten samt skalas. Klicka på denna länk nu för mer information.

Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ca 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa därefter ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till nästa dag. Häll varsamt och noggrant över saften i ett jäskärl. Vid vårdslöshet kan vit bottensats som bildats följa med. Därnäst tillsätter man socker och vatten i enlighet med recept.

Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Med tanke på att de har en mäktig aromrikedom och består av mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att avlägsna stjälk och fluga. För att exempelvis få bort alla kärnor i ett nypon ska man dela det isär och skölja med hett vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon bör helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som ska behandlas hela och frusna.

En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man tappa kokande vatten över dem och sedan låta dem vara till kommande dag. Det medför att bären sväller nästan 4 gånger sin torkade storlek. Processa dem således inte i ett för smått kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk också på att det kokande vattnet som ska hällas över bären ska vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligen bli runt 2-5 liter vatten.

Det går att handla exempelvis torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går dessutom att finna i butiker på webben.

Det går dessutom helt utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man ska beakta att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och bör således undvikas. Vad gäller must så ska det jäsa cirka 2-3 dagar innan socker tillsätts.

Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar normalt rymma 1 kg vilket genererar ungefär 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs alltså för ca 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och därefter ska förkultur tillsättas. Satsen ska jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten och socker.

Ett ytterligare exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas till vinframställning. Man ska dock vara aktsam med att inte använda allt för söt saft. Ha därför koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan enbart användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft

För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att testa att framställa vin på maskrosor alternativt fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela inberäknat stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas skild.

Maskrosor eller fläderblommor placeras i en gryta eller liknande tillsammans med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka sakta under lock till dess de faller samman, vilket vanligtvis tar cirka 3-5 minuter.

Därefter ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Till exempel kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin eller 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker och vatten enligt recept.